http://carleystankebubbla.blogg.se/

Enligt modellvärlden är jag för stor, enligt mitt BMI är jag normalviktig. Enligt mitt huvud finns det saker att ändra gällande vikt och utseende – men enligt folk i min närhet är jag perfekt.

Är det inte vad dina nära och kära tycker som spelar roll? Är inte huvudsaken att du mår bra? Ska verkligen ett ideal och ett vrickat samhälle bestämma om du är tillräckligt fin, tillräckligt smal, har tillräckligt stort thigh gap och allt vad det nu än är. Det är tråkigt att man inte kan se ut som man vill, väga vad man vill utan att det är "fel" eller att man inte duger och passar in.

Jag själv har varit där, jag har gjort allt för att bli så smal som möjligt. Jag ville uppfylla alla dessa sjuka krav samhället har.

Jag åt minimalt just för att få den kropp som skulle duga till dagens samhälle. Jag ljög för mina föräldrar, tränade ohälsosamt mycket, jag åt minimalt, och så vidare.

Just för att samhället har ställt till det så mycket, det har slutat med att vi jämför oss med Barbiedockor?
Hur sjukt är inte det?
Det är dags att vakna upp nu, inse hur många som drabbas av detta sjuka krav, dags att göra något åt det, på riktigt!
Och jag vet att jag inte är ensam om att börja leva på ett osunt sätt för att uppfylla alla krav, krav som är helt sjuka och omöjliga att uppfylla.

Dessutom är det utseendefixering överallt, med vännerna, på sociala medier, och i hemmet.

Vet ni vad? Skit samma i fall vikthetsen tycker att just du är för "stor". Oavsett hur smal och underviktig man är så kommer det alltid vara något fel, om inte i dina ögon så i andras.

Dagens ideal om hur en människa ska se ut är sjuk och oavsett vad du gör så kommer du aldrig "duga". Oavsett vilken slags kroppsform du har så är du alldeles perfekt som du är. Samma gällande din vikt, vikten är bara en siffra och förändrar inte DIG som person på något vis.

Du är inte underviktig, inte överviktig – du är jätteviktig.


Läste denna text i en artikel och började för en sekund undra om det var jag som hade skrivit den, för allt jag läser stämmer in med allt jag kännt, allt jag tänkt och allt jag gjort!

Idag är jag välmående, har en kropp som orkar bära mig, en hjärna som orkar fokusera och ingen ständig huvudvärk och ångest. Man mår inte bättre för att man är undernärd.

Ta hand om er, ni har bara ett liv.
Det gör ont i mig att se tillbaka på dessa bilder och veta att där och då tyckte jag att jag var så stor, att jag var tvungen att äta mindre och träna mer.

Hur ska jag klä mig? 
hur ska jag sminka mig?
hur ska jag ha håret?
vågar jag göra något annorlunda idag? duger jag?

Det är sjukt och hemskt hur vi låter oss påverkas utav varandra så mycket.
Att man alltid ska gå omkring och känna sig osäker på om man duger eller inte.
Istället för att fokusera
på det positiva så lyckas
den negativa sidan alltid ta över.
Jag tycker att man ska
tänka på att alla gillar olika.
Det finns ingen himla ideal
som är den perfekta.
Det finns ingen perfekt människa,
som alla anser vara snygg,
för alla gillar olika.
Vissa gillar smalt och andra större. Vissa gillar svart hår och andra blondt.
Vissa gillar långa, andra korta,
vissa är helt galna i annorlunda stilar medans andra går efter strömmen.
Jag anser att inget är fel,
absolut inget är fel att gilla
när det gäller folks utseende.
Man måste ju tänkta på att alla människor har olika
smak när det gäller utseende
(smaken är som baken - delad)
och man borde verkligen
inte se ner på sig själv bara
för att man inte ser ut som någon annan som man tycker ser bra ut,
du är bra på ditt eget sätt,
du är fin precis som du är
och jag är helt säker på att det finns många andra som tycker det också.
Vi måste verkligen sluta
trampa ner oss själva.
För enligt mig, så finns det ingen sann ideal, för alla gillar olika.
Folk måste bara börja inse det innan dom kan börjar uppskatta sina utseenden.
Det finns alltid någon som
har det värre, tänk på det. Alla är vi fina på vårt vis och jag lovar att det finns flera som uppskattar
ditt utseende betydligt
mycket mer än vad du gör och skulle göra allt för att få byta med dig.
Man borde aldrig se ner på sig själv, utan man borde glädjas åt det man har.

Till alla missnöjda tonåringar där ute,
du duger.
precis som du är.
med eller utan smink,
kläder som kläder, hår som hår.
våga uppskatta dig själv för det är då andra börjar uppskatta dig också.
Om folk inte uppskattar dig som du är,
så är det dom som borde förändras, inte du. För du duger precis som du är född.
Man faller inte alla i smaken,
men det betyder inte att man
ska ge upp eller att man måste förändra sig själv, kom ihåg det.
jag är så sjukt ledsen på hur världens ideal påstås vara,
för enligt mig finns det ingen särskild ideal för alla.

Du duger precis som du är,
våga tycka det. Punkt slut.

(inlägg från iphonen, kan bli konstigt)