Du är inte underviktig, inte överviktig – du är jätteviktig
Enligt modellvärlden är jag för stor, enligt mitt BMI är jag normalviktig. Enligt mitt huvud finns det saker att ändra gällande vikt och utseende – men enligt folk i min närhet är jag perfekt.
Är det inte vad dina nära och kära tycker som spelar roll? Är inte huvudsaken att du mår bra? Ska verkligen ett ideal och ett vrickat samhälle bestämma om du är tillräckligt fin, tillräckligt smal, har tillräckligt stort thigh gap och allt vad det nu än är. Det är tråkigt att man inte kan se ut som man vill, väga vad man vill utan att det är "fel" eller att man inte duger och passar in.
Jag själv har varit där, jag har gjort allt för att bli så smal som möjligt. Jag ville uppfylla alla dessa sjuka krav samhället har.
Jag åt minimalt just för att få den kropp som skulle duga till dagens samhälle. Jag ljög för mina föräldrar, tränade ohälsosamt mycket, jag åt minimalt, och så vidare.
Just för att samhället har ställt till det så mycket, det har slutat med att vi jämför oss med Barbiedockor?
Hur sjukt är inte det?
Det är dags att vakna upp nu, inse hur många som drabbas av detta sjuka krav, dags att göra något åt det, på riktigt!
Och jag vet att jag inte är ensam om att börja leva på ett osunt sätt för att uppfylla alla krav, krav som är helt sjuka och omöjliga att uppfylla.
Dessutom är det utseendefixering överallt, med vännerna, på sociala medier, och i hemmet.
Vet ni vad? Skit samma i fall vikthetsen tycker att just du är för "stor". Oavsett hur smal och underviktig man är så kommer det alltid vara något fel, om inte i dina ögon så i andras.
Dagens ideal om hur en människa ska se ut är sjuk och oavsett vad du gör så kommer du aldrig "duga". Oavsett vilken slags kroppsform du har så är du alldeles perfekt som du är. Samma gällande din vikt, vikten är bara en siffra och förändrar inte DIG som person på något vis.
Du är inte underviktig, inte överviktig – du är jätteviktig.
Läste denna text i en artikel och började för en sekund undra om det var jag som hade skrivit den, för allt jag läser stämmer in med allt jag kännt, allt jag tänkt och allt jag gjort!
Idag är jag välmående, har en kropp som orkar bära mig, en hjärna som orkar fokusera och ingen ständig huvudvärk och ångest. Man mår inte bättre för att man är undernärd.
Ta hand om er, ni har bara ett liv.
Det gör ont i mig att se tillbaka på dessa bilder och veta att där och då tyckte jag att jag var så stor, att jag var tvungen att äta mindre och träna mer.
